Nytta med nöje

Peter skulle springa Hornstull – Järna. Jag ville inte vara med. Jag tycker det är jobbigt att springa i grupp, det beror på att jag nästan alltid är den som är långsammast. Det innebär att jag försöker springa lite fortare än vad jag egentligen kan, vilket gör att det blir för jobbigt. Även om alla säger att vi tar det i din takt så blir det i alla fall att några ökar lite i taget.

Så jag beslöt att köra själv. Efter som jag ändå måste hem till Sollentuna och titta till fiskar och post så beslöt jag att slå två flugor i en smäll, nytta med nöje.

 

Kvart i åtta när Peter hade gått gjorde jag mig redo. Vid den tiden var det svalt och skönt att springa. Första etappen blev till Solna Centrum gick bra. Där är det som en enda stor byggarbetsplats, lite svårt att springa raka vägen över blåkulla. Jag tog vägen över Solna kyrkogård, tittade till mammas och pappas grav. Vidare mot Haga norra, rundade Brunsviken och tog sikte på Bergshamra. Där blev det wienerbröd och mjölkpaus. Det finns dessutom en fontän som har härligt svalt vatten att slaska i.

Nu var jag redo att lunka vidare mot Mörby, det hade blivit mycket varmare och mot asfalten var det ännu varmare. Efter bron över Edsviken tog jag av ner mot vattnet. Den sträckan blir lite längre med det svalkade från vattnet och under träden var det riktigt skönt. Nu var jag seg i benen och varvade lunkandet med gång. Väl hemma hade jag sprungit 24 km. Lite sportdryck och en bulle fick räcka som mellanmål, tänkte ta en korv vid OK-macken i Bergshamra på väg tillbaka.

Övervägde om jag skulle ta bussen tillbaka, men slog snart bort den tanken. Tid hade jag ,det var många timmar kvar innan Peter skulle vara hemma igen.

 

Det blev mer och mer gång, värmen var jobbig. Korven lockade. Förunderligt var små saker kan få stor betydelse för motivationen. En korv som i vanliga fall bara är en korv blev nu en morot att se fram emot. Efter stoppet på OK var jag redo att köra vidare. Kolonnvägen har varit avstängd ett bra tag för bygget av Arenastaden och dess omgivningar. Nu gick jag och tittade på allt nytt som hade ploppat upp. Där vägen gick förut stod det nu flera hus, inte helt färdiga men än då.

Via Solna centrum, Ankdammsrondellen som inte är någon rondell längre och över Vreten kom jag tillbaka till Bromma. En nätt tur på 43 Km.