Jaha, det var 2016.

Nu har jag suttit och summerat förra året. Som helhet kan man nog säga att det var inte ett av mina bättre år. Både privat och med löpningen. Det privata vill jag helst dra en grå slöja över, Ingalills olycka, att behöva avliva Buster, det står i en kategori för sig själv.

Likaså blev träningen noll och intet under flera månader och jag blev sjuk flera gånger. Missade flera stora lopp. Trots att träningen fick gå på sparlåga efter lunginflammationen som det tog flera månader att få bukt med finns det ett ljus. Det var att jag började med Pokemon, jag vet att många ser det som ett lite larvigt spel för barn. Men när jag inte orkade annat så kunde jag gå, gå och där emellan gå. Det visade sig nu när jag räknat sträckan jag har gjort på ca sex månader….. drygt 46 mil! Utan det spelet hade jag nog inte gjort någonting alls och att gå så pass mycket är ju bättre än ingenting alls.

Fast allt var ju inte svart och tråkigt, det fanns bra saker också. Jag fick ett nytt jobb, det gick lättare än vad jag befarade att det skulle. Så nu har jag jobbat i drygt åtta månader på Mathem som frukt och gröntplockare. Vi fick kollo sålt, vilket jag hoppas ska kunna räknas till den bra kolumnen. Vi köpte Jobi, ett litet charmtroll som rullar runt och hittar på en massa bus. Träningen kom igång bra på höstkanten och jag kunde starta i Växjö, kom längre än vad jag vågat hoppas på.

Nu i år är vi anmälda till flera lopp som jag hoppas på att jag kan genomföra. Hur det blir att inte ha kollo återstår att se. Fast jag har ju Ingalill´s kollo att vara på och hjälpa henne med lite av varje. Hon har repat sig helt otroligt bra, fast än återstår det mycket. Hon kan inte komma ner på marken så rensandet lär falla på min lott. Nytt år och nya tag!