Löparnas nyår närmar sig

Stockholm marathon – Du är där, jag är där, alla är där. Det är löparnas nyår, den stora festen.

Vi kommer med vad vi har, vi gör vad vi kan och det är helt underbart.

Så här upplever jag startfältet i väntan på starten.

Om du upplever att du vill distansiera dig från loppet, helst hålla avstånd och få mer tid till förberedelser så är det helt naturligt – det är många som upplever detta. Du kommer att göra vad du kan, det går inte att göra mer, och det kommer att räcka långt.

Tävling, Löpartävling, Marathon – det är bara namn. Vad du egentligen kommer att göra är att ta dig fram efter din förmåga och vilja. Vad andra tycker och gör är helt ointressant.

Hur ofta hör man inte ”De ser så duktiga ut!”. Du ska veta att de säger samma sak om dig. Det går inte att se på någon hur snabbt de springer, och dessutom är det oviktigt, det är du som springer som du vill.

Det är tisdag nu. Dags att fundera på om du har rätt låtar på MP3an och om GPSen fungerar som du vill ha den, så du slipper teknikstress dagen innan loppet. I år ska jag springa med ett traditionellt tidtagarur. En sådan där man byter batteri på var 5e år.