Tillbaka på banan

Den 2 januari sprang jag Årets första långpass. Min vänstervrist hade fått vila i två veckor och allt kändes bra inför starten. För säkerhets skull värmde jag upp med lätt löpning innan alla löpare kom till Slussen.

Vi startar. Efter 6Km blir det plötsligt illa i vristen. Jag är arrangör, en av ledarna i gruppen. Ska jag stiga av efter 6 Km av 60Km? Knappast. Hittar vinklar där foten gör mindre ont och använder mina mentala verktyg för att hantera smärtan. Efter 10 timmar är vi tillbaka till Slussen och jag är extra trött i kroppen av all smärta.

Nu börjar en vecka med att halta till jobbet. Sitta och jobba och halta hem igen. En vecka där jag kan gå normalt men inte springa. Besök till naprapat där jag får övningar. Kör övningarna en vecka och blir sämre. Haltar igen en vecka. Vilar helt i två veckor (Utom ett par dumma spurter). Och igår kunde jag jogga 3,1 Km 20.21 min. Ingen smärta.
Idag testade jag 9,1 Km 56.46 min, ingen smärta. Undviker att trampa av på tå eftersom det skulle belasta vristen mer.

Får jag inga bakslag fram till den 27e februari så är målet att delta i Örebro marathon inomhus.
Och om det inte fungerar kanske en halvmara skulle fungera.