Slut.

Nu så är det slut på min tid på 8:45 Tryckeri AB. I dag lämnade jag in min passerbricka och tog hem mina kläder. Känns både bra och lite konstigt, man vet vad man har men inte vad man får. Efter att ha limmat böcker i 40 år så ska jag nu inte göra det längre, undra på att det känns konstigt. Vi firade med att gå till korvkiosken och äta middag.

Peter som mår bättre har pluggat. Snoran har stadgat upp sig och slutat rinna men han har en gräslig hosta. Han är osäker på om det går att springa i helgen, fast det är jag med om jag ska vara ärlig. Det är en sak att gå lite sakta en runda runt kollo och en helt annan sak att springa 42 km. Om inte får vi nöja oss med att ”göra” stan.

Buster har fått en ny idé, ja fått och fått, det är nog mer så att jag har lärt honom den. När Syrran kommer ska han ha två nävar med torrfoder, men inte i en skål. Nej, jag ska kasta ut dom över golvet så han får gå runt och äta upp en bit i taget. Syrran himlar med ögonen och tycker vi är knäppa båda två. Sedan ska vi gosa en stund innan han lägger sig och sover mellan våra fötter. Han är en så himla härlig hund och när han tittar med sina stora mörka ögon är det svårt att motstå honom och det vet han säkert om.