De dolda förberedelserna

Vi ska springa ett marathonlopp imorgon. Jag skriver oftast om vad som sker på loppet, men minst lika viktigt är vad som sker innan för att ens komma till start och lägga grunden för att genomföra loppet.

Så vad har jag gjort hittills då?

Grundgrejerna är:
– Träna lagom mycket, jämnt fördelat året runt.
– Aldrig träna skadad, sjuk, sliten eller mot din vilja.
– Håll koll på fötter, tånaglar, skor och material.

Loppförberedelserna
I onsdags och fram till loppet på lördag springer jag ingenting. Alla små skavanker får då läka, musklerna får vila.
Torsdag och fredag blir det extra salt på maten för att binda upp mer vätska i kroppen.

I torsdags tog jag fram en dubbel uppsättning gamla välanvända löparkläder + lite stärkelseplagg. Jag har valt skor.
Jag har kollat maxtiden och eventuella reptider. Hur många varv det är och längd på varven. Efter blundern i Connemara kollar jag även vad som serveras på depåerna och hur ofta de kommer.

Jag har tre mål
– Ta mig runt och säkra plaketten (Ett stående mål i alla tävlingar)
– Försöka springa in under 4 timmar med krafter kvar
– Springa med Ulla tills hon är i mål

Första målet, att säkra medaljen, är ett stående mål som jag alltid har.
Det varierar om jag har 2 eller 3 mål, men ett brukar vara rimligt och ett är lite svårare.

Den bild jag har är att springa lugnt och metodiskt i mål under 4 timmar, få plaketten och fortsätta 1.5-2 timmar tillsammans med Ulla tills hon springer i mål.

Förbered en god nattsömn
I kväll tar jag på mig och testar de kläder jag ska använda imorgon, med nummerlapp, chip osv. Nu är allt färdigt och det går att släppa allt och sova som en sten.

På loppdagen skippar jag alla fibrer till frukost och äter något stabbigare. Det gör det samma vad man äter så länge man är van och blir mätt.
Om det finns tid för en ordentlig uppvärmning är det fördel att göra det, mest värma upp och tänja benen lagom hårt så man inte sliter sönder något.

Loppdagen
Första kilometrarna, hålla igen och följa planen. Jag ska köra i ca 5.20-5.40 min/km, inte snabbare än så även om det känns lätt.

Det är beslut och förhandlingar hela tiden för att få kroppen att springa optimalt för dagen. Det är oftast beslut om optimal hastighet just nu men även beslut om intag av dricka och äta. På längre lopp är det även beslut om kläder, sovtider och mycket annat. Jag har ett par gånger på ultralopp varit tvungen att sitta några minuter och förhandla med benen att de ska fortsätta fungera.

Var glad för vad du gjort. Uppskatta att du kan springa och grotta inte ned dig i missade tidsmål.