Ett höjdarlöp.

IMG_20150228_112114Jag har inte sprungit ute sedan i höstas, all träning har blivit på löpband på gymmet. Men i dag skulle vi köra att pass för att se hur formen är. Jag var väldigt osäker, löpband är en sak och ute är en annan. Dessutom var det bara 3 grader och det gör inte saken bättre, astman kan ställa till det rätt rejält om den blir grinig. Peter skulle stå över för att spara knät men skulle i stället hjälpa mig.

Det var kallt om fingrarna och det blåste lite snålt men det flöt bra redan från början.

Peter ropade varvtider som var alldeles för snabba, jag blev lite orolig att jag skulle gå i däck efter ett litet tag. Jag beslöt att sänka farten, men när huvudet säger en sak och benen fullständigt ger tusan i det blir det lite konstigt. Huvudet säger sänk farten benen sprätter vidare i samma fart, huvudet ryter SÄNK FARTEN benen skruttar glatt vidare.

Första milen på 1,09 var på tok för fort, nu jäklar sänker ni farten, huvudet gör ett nytt försök. Lönlöst, Peter ropar att nu har du öka lite till. Huvudet ger upp, okej kör på då så får du sota för det men skyll inte på mig, jag har gjort vad jag kan.

Efter 15 km flöt det fortfarande på riktigt bra. Peter konstaterade att du går väldigt jämt. Nu började jag inse att med lite tur så kunde det kanske hålla hela vägen. Ljummen Coca cola smakade som nektar och varv efter varv flöt på. Dom sista 5 varven vart lite sega men med vittring på mål lyckades jag till och med att öka på sista varvet. 2,16,20 var 18 minuter fortare än vad schemat som jag skulle hålla. Så nu sitter jag här med mat i magen och ett fånigt leende och bara är så nedra nöjd.

Mycket var tack vare Peters assistans men ändå.

Team Fakta