Mörker och vattenbrist.

Det börjar att dra ihop sig till hemflyttning. Nu är det bara vi kvar här på kollo, alla andra har gett upp. Nu i helgen stänger dom av vattnet och då ger vi också upp. Visst är det skönt här på kollo men utan vatten vill jag inte vara. Man vet inte hur mycket vatten man gör av med förrän man inte har det. Sedan är det så mörkt att bara fladdermössen hittar runt husknuten, men dom hittar desto bättre, jisses vilken fart dom kommer med.

Så nu har vi skaffat en transportbur till så alla sex småttingarna kan komma med på en gång. Dom två yngsta Petra och Svea har aldrig varit hemma i Sollentuna förut så det blir en ny upplevelse för dom. Det kändes bra när det var marsvin på TV i kväll, dom talade om vad dom ska äta och de är precis det våra får varje dag.

Både Petter och jag känner av våra ben sedan i lördags. Det var länge sedan vi hade en så gräslig träningsvärk. I måndags stapplade jag fram på jobbet, försökte röra mig så lite som möjligt. Peter hade turen att ha möten så han fick sitta. I vanliga fall står han och jobbar. Men nu fick han ett bra råd av Mats Dänsel att stå på en balansplatta, det ska han pröva bara benen blir lite mer medgörliga.