Stockholm marathon 2014

Ja då var det dags för årets Stockholm marathon. Stockholm marathon är verkligen planerad in i minsta detalj. Det märks att det är proffs som ordnar loppet.

I år är vi lite kluriga. Istället för att ta grön linje till T-centralen och brottas med alla andra som ska ta röd linje till Stadion så tar vi istället tvärbussen till Danderyds sjukhus och åker röd linje från fel håll. Ingen trängsel, sittplatser till alla och en lugn start på dagen.

Ulla hejar på Isabella Andersson. Isabella tyckte det var kallt och hon hade en stor jacka på sig. Det var kyligt innan start.

Ulla har haft ett motigt halvår. Lunginflamationen hon hade strax innan Riga marathon för två veckor sedan stoppade hennes framfart där. Vi såg lite ljusning på Vårruset men Ulla tror inte på att hon klarar hela sträckan idag.

Vi fick in våra inlämningspåsar och tog oss i god tid till startfållorna. Även där var det förnäm service med en massa blåa skåp (Bajamajor) och dricka. Träffade flera bekanta och förväntningarna på dagens lopp steg. Jag tänjde nogsamt ut benen och kände mig spårudlande glad och förväntansfull.

Lagom till start började det regna lite fint men det var så varmt att det inte gjorde något. Vi var iväg. Jag tyckte det gick lite långsamt men klockan visade 4.45 min/km, lite väl snabbt mot önskade 5.15 min/km. Fick lygna mig.

På Strandvägen efter 4 Km blev jag informerad av magen att rödbetsjos visserlugen är nyttigt men kanske inte så bra inför ett marathonlopp. Vet inte hur arrangören kunde veta men det verkar alltid finnas blå skåp när de behövs.

Tappade tyvärr min placering i det snabbare segmentet och hamnade bland de något långsammare löparna, tyckte jag i alla fall. Klockan visade 5.10 min/km och det var helt perfekt.

Tuffade på. Skylten med 13 Km / 38 Km kändes lite konstig men jag slog bort tanken på att mentalt dra banan i huvudet fram till 38 Km och istället snabbt komma tillbaaka till nuet. Man ska alltid springa i nuet där man är annars blir det ingen bra löpning.

Varvningen efter 17 Km var enkel. Ökade lite på Valhallavägen, lika bra att passa på nu när leden skingras och det blev bredare.
Det är en knixig bana med många backar, stora som små. Det är också olika bredd på vägarna och det skapar passager där det är tätare med löpare.

Många löpare kan inte heller hålla spår. Det är en fysisk omöjlighet att alla på samma gång håller innerspår i kurvan. Många svänger gärna tvärt så man får bromsa. Och så är det gruffen vid vattenkontrollerna som också tar kraft.

Jag tar halvmaran på 1.54.49 tim. Känner mig pigg och har massor med krafter kvar. Så här sent i loppet brukar jag känna någonting men inte idag. Å andra sidan brukar tiden här ligga på 1.40-1.50 tim om det ska närma sig pers.

Vid 22 Km möter jag Ove. Han är på sin vanliga plats med bra utsikt över loppet. Djurgården är mysig och snabbt avklarad. Har hört att en del tycker Djurgården är tråkig utan publik.

Jag vill släppa alla spjäll på Strandvägen och bara dra på motorerna men jag är osäker på vilken form jag har. Sparar mig till slutspurten från 32 Km. Kommer ikapp Tomas Melén vid Kungsträdgården. Han är följelöpare till en kompis.

Ännu en trång passage längs slottet och Slussen och ut på Söder Mälarstrand. Ja egentligen är det sicksackande uppför Västerbron också men det bryr jag mig inte om, det här är kul och kroppen mår toppen.

Kör storslalom längs hela Norrmälarstrand och kan hålla farten uppe. Passerar 38 Km och vid Torsgatan får jag draghjälp av en målmedveten löpare och ser snart Vasaparken. Det är då det händer… jag skruvar upp tempot ännu mer och benen har inga problem trots att jag är nere under 5 min/km.

Kan hålla farten ända in i mål och gör tiden 3.48.29 timmar. (1.54.49 tim + 1.53.40 tim = snabbare på andra halvan)
Det är min 3e bästa tid av de 24 tider jag har i Stockholm marathon.
Nästa år hoppas jag på att komma runt igen och då komma med på listan över löpare som gjort minst 25 Stockholm.

Fixar det praktiska på Östermalms IP och väntar sedan på Stadion. Hur kommer det att gå för de andra? Vi kunde lätt följa Annica för hon bar en tracker och eftersom Ulla inte var vid mötesplatsen så var hon ute och krigade på banan.

Annicas vadmuskel höll, strålande glad svepte hon över mållinjen och gjorde 5.09.52 tim.

Hur kan vi veta var Ulla är? Liveresultaten så klart. Jag fick en glad överraskning när Ulla beräknades in en bra bit under 6 timmar, och där kom hon springandes. Hon som hade räknat ut sig själv innan start.

Jag hoppar och dansar på läktaren, Ulla ser mig och vinkar. Nu kommer hon in på 5.48.58 tim. Det blir årets bästa marathontid. (Karlstad 5.58, Manchester 5.54).