Riga marathon 2014

Idag har vi sprungit Riga marathon. Vi har hört mycket gott om loppet och staden. Våra höga förväntningar infriades och vi ska givetvis tillbaka.

Till Riga
Vi åkte till Riga med Air Baltic på lördagen den 17 maj. Dom ska få ett separat inlägg. Resan tog bara 1 timma från Arlanda. Det gick smidigt att nå hotellet med Baltic Taxi. Man kan köpa biljett redan på flygplatsen till fast pris. Mycket smart. Vi hade bokat på Old Riga Palace hotel. Ett fyrstjärningt hotell nära till start och mål 500 meter, och samtidigt lätt att hitta till eftersom det ligger nära floden vid kanten av gamla stan.

Vi kom på lördagen och hade hela dagen att utforska Riga. Det är ca 4 Km till nummerlappsutdelningen vid sporthallen så vi vandrade åt det hållet, åt lunch och tittade på alla fina hus och fina parker. Det är stor kontrast mellan en del hus, speciellt i kanten av gamla stan där det finns ruckel som måste ha stått där i årtionden.

Allt man kan tänka sig finns i Riga. Det är precis som Stockholm, Berlin eller vilken annan storstad som helst. Vänliga, glada och avslappnade människor.

[section]

Sporthallen är stor, en inomhusfotbollsplan med konstrgräs. Men det är mycket tunt med utställare. Vi hämtar nummerlappen med det inbyggda chippet, kollar på alla utställare, tittar lite på den snabbspolande filmen över bansträckningen, kollar chippet och är ute igen på 20 minuter.

Ulla är trött i benen och vi har knappt gått en mil idag. Det är lite bekymmersamt. Hon har inte hämtat sig helt från hostan och har fortfarande ont i den muskel hon hostat sönder. Hon har inte behövt medicinera på över en vecka nu.

Loppet
Den 18e maj och vi är uppe före sju för att äta frukost på rummet. Allt är förberett och vi går snart till startområdet där vi träffar fler svenskar. Stig Söderström hoppas på att göra sin 750e mara idag och Bengt hoppas på sin 400e. Marathonlöparna och halvmarathonlöparna kommer att starta samtidigt kl 8.30.

Vi kommer iväg och Ulla springer på i bra tempo så jag får be henne att bromsa ned till inte snabbare än 7 min/km och inte under 7 Km / timma. Det syns att Ulla får bränna bra krut redan från start och kämpar på för att hålla ett någorlunda tempo. Inom 2 Km är vi sist i marathonloppet och föräras följde med eftercykeln som rullar sakna tillsammans med oss.

Vi har hela tiden några få halvmarathonlöpare bakom oss, och de fick antagligen sin egen cykel. Marathonlöparna framför oss försvinner sakta bort. Ulla ser ut att ha lite panik och jag gör allt för att hålla modet uppe. Vi ligger bra till, – helt i fas med planen, men Ulla får jobba hårt för det och hon börjar tappa fokus, – Hur ska det gå i Stockholm? osv. Jag får påminna att vi springer just nu i Riga.

Vi knappar in på och passerar en  en löpare vid 12 Km och slipper cykeln. Men nu börjar krafterna tryta för Ulla. När vi passerar hotellet vid 14,7 Km har vi 1.57 timmar och vi är i fas med planen, men Ullas krafter är slut. Ulla stiger av och går tillbaka till målområdet för att lämna in lappen.

Den löpare vi passerade tidigare har avvikit och jag har åter cyklisten i baken knappandes på sin telefon. När Ulla bröt gick jag upp på tå och sprang i nedåt fyra min/Km. Cyklisten fick plötsligt att göra och jagade ikapp. Efter en Km hann jag se de röda muggarna med sportdryck och tvärstannar så snabbt det går att göra i det tempot med platta foppatofflor på blöt asfalt. Cyklisten hann precis stanna han med. Och så bar det av igen.

Det tog två Km innan jag passerade en marathonlöpare och blev av med cykeln. Kunde hålla tempot högt men nu var det mer beskedliga 4.50 min/Km.

Loppet är välordnat med massor av vätskekontroller och varje kontroll har också en toalett. Det är totalt 15 kontroller utmed banan och alla har två toaletter. I programmet man får tillsammans med nummerlappen finns en tabell med exakt vad som serveras vid varje kontroll. De flesta kontrollerna har fullt utbud.

Marathonlöparna får springa en bit längre innan vändningen tillbaka mot varvningen. Jag svävar fram. Känns som jag åker bil och bara behöver trycka på gasen. Jaf befinner mig i sista svansen bland marathonlöparna men avancerar hela tiden. Efter några Km är jag ifatt Stig och hejar på honom.

Jag ser fler svenskar på banan eftersom vi springer slingor som vi sedan vänder på. Det är trevligt att kunna se de andra löparna på det här sättet. Vädret håller i sig med värme. Jag märker inte av det förrän på andra varvet uppe på bron. Plötsligt blev det bastu men å andra sidan var farten så hög att jag snart var i skugga igen.

Uppe på bron var 32 Km, en slinga och sedan upp på bron igen, nu 37 Km. Jag behöver hålla tempot uppe om jag ska klara 4.30 tim. Först vid 39 Km kommer lite trötthet och den första tanken om att det inte gör något om tiden blir över 4.30. Jag förkastar den tanken och jobbar på här och nu. Varje steg är viktigt, inga veka tankar är tillåtna.

Foppatofflorna börjar bli uttöjda, de sitter väldigt sladdrigt på fötterna. Jag har krafter för en spurt men vågar inte nu när kullerstenarna kommer. Kommer ut ur stan, vid sista svängen står Ulla och ropar så det ekar högt över allt myller av människor.

Sista svängen in mot mål. Ser att jag kommer att klara tiden och håller bara en hög fart in i mål. 4.29.36 tim.

Efter loppet
Är groggy efter loppet. Hittar Ulla och får sitta ett tag innan vi kan vandra hemmåt. Där blir vi stående ett tag och tittar på millöparna som nu väller mot målet tillsammans med trötta marathonlöpare. Efter 20 min har det glesat och jag känner att benen klarar lite jogg. Vi joggar över och kommer hem. Det blir en timma sova och sedan ut för att äta.

Resan hem
Lika smidigt var det tillbaka till flygplatsen med Baltic taxi. Incheckningen är ett kapitel för sig. PÅ flygplatsen finns allt. Nästa gång röstar jag på att testa den riktiga pizzerian vid gate A1-4 istället för de lika dyra upptinade pizzorna på restaurangen på gågatan.

Resan hem tar 1.15 tim men på grund av tidzonerna så blir resan 15 minuter. Vi är snart hemma med Taxi stockholm och har hela eftermiddagen kvar. Jag vet att två svenska åkte båten. Det tar hela natten och de ska sedan resa vidare. Andra tog flyget men har sedan timmar med tåg.

Det var en mycket bra mara, välorganiserad. Ca 1300 marathonlöpare kom i mål. Det finns ingen officiell maxtid men trafiken släpps på efter 6 timmar. Den sista löparen hade 6.22 tim och så har det varit de senaste fem åren med löpare uppåt de tiderna. Men svansen av löpare är tunn i slutet. Jag rekommenderar Riga.

[sectionend]