Manchester marathon 2014
Hela gänget åker taxi till starten. Det är ca 3 km från hotellet.
Ulla och jag har kollat upp resultaten från förra året, det var då 66 stycken som hade mer än 6 timmars sluttid. Loppet stängs inte, det är banan som stängs efter 6 timmar, man får alltså fortsätta på trottoaren om man vill.
Min uppgift idag är att ge support till Ulla och se till att hon hela tiden har något att kämpa för. Jag har med mig ryggsäcken med KitKat och Coca Cola mm. Och vi har en plan att hålla 7 Km per timma.
Det är ett avslappnat startområde på stora vägen utanför Manchester uniteds arena. Styltar talar om var man kan ställa sig om man räknar med en viss sluttid. Inga avspärrningar eller kontroller, du ställer dig där du tror du står bäst.
Det regnar inte men molnen ser vilda ut och vi har på oss mössorna. Det är lite kyligt och vi har full R90-overall men andra löpare springer både kortärmat och i kortbyxor. Det är ca 6 tusen löpare i denna 38e upplaga av Manchester marathon.
[section]
Starten går och vi vandrar sakta mot startlinjen. Ingen har någon brådska eftersom det är chip i nummerlappen som registrerar tiden. I programmet står det att banan är platt, plattare än Berlin som anses vara mycket platt. Det påståendet ska visa sig vara båg. Banan är inte kuperad men heller inte platt.
Efter bara en kilometer har vi båda ont i vaderna. Det känns som de ska explodera. Vi går i uppförsbackarna och vaderna börjar fungera som de ska. Första fem Km är lite sega eftersom de får fungera som uppvärmning. Kroppen börjar vänja sig vid löpningen och det går bättre.
Guinnes rekordbok är här idag för att dokumentera ett rekordförsök. En kille ska skutta maran på en skuttpinne och förhoppningsvis under 12 timmar. De går bakom och filmar allting. Det såg väldigt jobbigt ut och långsamt gick det också.
Det serveras enbart vatten på alla kontroller. Visserligen gott vatten i en smart påse men det skulle behövas mer energi. På ett par ställen delade de ut energigel. En sort som liknade hård gele och en sort som var seg i konsistensen. Det var gott och välbehövligt. De löpare som inte hade med sig en följeslagare som bar på Coca Cola och KitKat kunde lätt få energibrist.
Långa sträckor springer man på en väg för att sedan tvärvända och då möter man löparna åt andra hållet. Vi mötte Janne, han hade problem med energin och fick Coca Cola.
Vi håller hela tiden 7 Km per timma och har marginal som sakta förbrukas för varje timma. Första 7 Km har vi 14 min till godo. Vid halva loppet börjar vi räkna hur många vi ser som ligger bakom oss, exklusive stafettlöparna. Vi får ihop 45 stycken och då vet vi att det är fler vi inte ser.
Hela tiden får vi hejarrop om våra ursnygga hattar.
Ulla får syn på en buske med stora röda blommor och blir alldeles till sig. Hon vill köpa huset där busken står. De brukar vara vita säger hon mellan leendena. Vi ser en stor röda kameliabuske och Ulla fotograferar. Lite senare ser vi fler tomter med röda kameliabuskar.
Vi pratar lite med de andra deltagarna. Ulla är med och pratar. Hon har jobbat upp sitt självförtroende på det engelska språket och inser att de vi pratar med ibland inte kan så mycket engelska som hon kan.
Publiken gillar hattarna och vi får mycket respons.
Det har fungerat bra under lång tid men nu är vi på 36,5 Km och den fina gränsen mellan löpning eller stanna och kräkas råkade passeras. Vi gör ett uppehåll några minuter och går tills det lugnar sig. Nu började det bli väder med fint regn. I slutet får vi en kvart med bra regn. Tjejerna bakom börjar springa och jag meddelar Ulla detta, hon börjar också springa.
Vi svänger in mot Manchester uniteds arena och tjejerna bakom höjer farten för att komma om, Ulla är trött men tillåter inte att de springer om på upploppet, hon höjer farten och vi korsar mållinjen efter 5.55.58 timmar.
Vi går tillbaka till hotellet med varsin enorm medalj om halsen.
Vi samlades på eftermiddagen. Vi hade fått tag i en restaurang / bar men ljudnivån var så hög och serveringen så konstig att några av oss gav oss iväg.
Vi var tre stycken som testade Kentucky fried chicken. Att testa något nytt är spännande. En hink med friterade kycklingbitar, dö pommes och läsk blev väl inte vad jag tänkt mig men vi hade trevligt. Satt och pratade löpning och lät ösregnet utanför regna av sig.
[sectionend]