Lördagspromenad.

Jag har gått en del den här veckan, det är ungefär det jag kan göra just nu. Jag vill inte stå på gymmet med handen i bandage, det känns larvigt. Så i dag skulle Peter och jag gå en runda. Vi beslöt att vi skulle gå till Kista, det är ganska precis en mil dit. Dels skulle vi köpa en sladd till syrrans telefon och sedan skulle vi äta lunch på Max. Det är konstigt hur fort det går att gå en mil när man går och pratar.

Jag har tittat på Lyxfällan den här veckan som jag har varit hemma. Nu tar dom ju givetvis dom värsta fallen för att det ska bli bra TV. Men ändå, det är häpnadsväckande hur folk kan vara så insnöade när det gäller ekonomi.

Det blev 19,5 km på 3.46 timmar. En skön lördags promenad.

Vi har gjort en ramp av en bräda till småttingarna och lagt mat på den. Dels för att dom ska få använda huvudet och dels för att dom ska använda nosen till att hitta godsakerna. Dom är alltid så skeptiska från början, det kan ju vara något farligt, men när det luktar selleri så glöms alla betänkligheter. Då är det full fart som gäller. Särskilt Cilla, som jag kallar för turboråttan. Hon är snabb som en iller, rena Charlie Chaplin slirningarna i kurvorna.