Löpning i Växjö

Vi hade semester i fredags och bilade till Växjö. På lördagen startade vi i Personliga rekordens tävling. Annica skulle testa formen på 6 timmars. Ulla skulle springa en mara och jag skulle springa 100 Km.

Gick ut löst och bara sprang i lätt distansfart. Klockan visade strax under 6.30 min/Km. Jag hade ingen plan att följa utan sprang bara. Fick ibland lite inspiration och sprang hårt i något varv då och då. Efter många lopp inomhus i Karlstad vet jag att det är svårt att göra en tid inomhus. Det svåraste är avsaknaden av frisk luft, trängseln och problem att kyla ned sig. Snäva kurvor och hårt underlag hjälper också till att göra det svårt.

Framåt 5 timmar hakade jag på en 5.30 min/km löpare i några kilometer. Det gick lätt och var kul att öka farten. Jag gjorde det för det lutade åt att jag inte ens skulle passera 50 Km på 6 timmar. Nu kom jag 51 Km på 6 tim och hade bränt bra krut.

Matrast med pasta och köttfärssås. Det var gott men jag hade svårt att få fart på benen igen. Ulla och Annica var klara och hade båda fixat marathondistansen. Jag fortsatte att hasa framåt i ett oändligt segt tempo. Fick skärpa mig för att kunna hålla 7.30 min/Km. Sedan släppte det lite och jag kunde hålla 7.00 min/Km.

Ulla stannade kvar i hallen. Hon ville inte följa med de andra för att gå till hotellet och komma i torra kläder, äta, vila och komma tillbaka senare. Hon bänkade sig istället och tittade på mig medan jag hasade sakta sakta runt banan.

Jag är inte tränad för detta. Efter Karlstad 6h har jag inte skött träningen och nu får jag återbäringen på detta. En tanke börjar mogna. Avbryt, gör om, gör rätt.
När jag passerar 60 Km stannar jag och lämnar in chippen, krokar arm med Ulla till Mc Donalds och sedan hem. Jag hade haft 40 Km kvar och med rådande tempo ungefär 5 timmar kvar. Skulle kanske vara klar kl 00.30. Efter klockan 21 är jag ingen fighter.

Istället blir vi rena och varma med mat i magen och tittar på julkalendern.

Nästa grej blir Årets sista långpass den 28 december. Tills dess ska benen gå att använda igen, just nu är de gräsliga.
Och sedan har jag hört om Stadionmarathon den 11 januari. Den låter kul.