Ram-Logga2

Banor
Ulla LembkePeter Lembke
Meny

Statistik - Skit in skit ut
Eftersom jag gillar statistik känner jag till uttrycket "Skit in ger skit ut". Har du dåliga värden i ekvationen blir svaret väldigt dåligt. När det gäller löpning är det kvalitén på banmätningarna, tidtagningen, mellantiderna som ska vara exakta, men inte till överdrift.

Konstruera banor
Att konstruera en bra löpbana kräver många hänsyn. De riktigt bra löparbanorna som är lite längre går antagligen runt en sjö. Tyvärr är det ofta ensliga partier runt sjöar men du slipper också biltrafik på långa sträckor.
1. Går det att springa banan på höst/vinter/vår med skottning, enslighet och lyse.
2. Måste du korsa ett övergångställe eller finns det någon annan väg som leder banan genom en tunnel eller bro istället.
3. Kan du göra något bra av ett övergångställe? Drickapaus, mellantid.
4. Kan du lätt komma till och från banan och finns det tillgång till ombyte och dusch.

Från enkel bana till GPS-punkter
Som junior sprang jag tre banor. Kort (3.3km Bana - detaljer), medel (9.3km Bana - detaljer) och lång (17.3km Bana - detaljer) bana. Hade någon hålltid på de två kortare och ett par mellantider på den långa. Hålltid = vad man ungefär ska ha på en punkt. Mellantid = Skrivs i träningsdagboken.
Tre banor med enkla namn var ingen match att hålla reda på. Sedan flyttade jag och gjorde nya banor, fick en adress till och gjorde banor där plus band ihop de två adresserna. Sedan sprang jag till jobbet från de två adresserna... Plötsligt dräller det av banor som går i varandra. Många banor gör att man känner någon sorts inrutad valfrihet, precis som våra politiker försöker göra med oss.

Punkter med GPS, och delsträckor mellan punkter
I början av sommaren 2005 skaffade jag en GPS för att se hur långt jag sprang när jag inte följde någon bana. Använde sedan GPSen till att ta ut punkter där banorna korsar varandra och där jag eventuellt vill konstruera en avstickare i framtiden.
Matade in pukterna i min löpardatabas och satte sedan ihop delsträckor mellan två punkter. Delsträckorna satte jag ihop till en bana. Sedan kunde jag lätt mäta upp varje delsträcka med cykeldatorn. Nu när jag gör nya banor behöver jag inte lämna datorn för att veta hur lång sträckan blev.
Magellan GPS, Punktlista, Delsträckalista, Banlista

Eniro är guld
För att ta ut en GPS-punkt kan man använda en GPS och besöka punkten, eller surfa in till Eniro och klicka på den punkt du vill ha GPS-data på. Högerklicka sedan på bilden och välj egenskaper. Nu syns en webadress, de två första långa talen är GPS-datat för punkten. Vill du nå punkten med din GPS kan du mata in värdena och sedan får du en riktning.

Mäta med cykel
Innan snön kommer 2006 ska jag ha mätt upp alla delsträckorna och konstruerat bansträckningar för alla mina banor. Det är ett av målen för 2006 att göra just detta. Att mäta en delsträcka kan göras med många olika metoder. Den metod som jag föredrar är en kalibrerad cykel. Det ger hyffsad noggrannhet och är samtidigt ett snabbt transportmedel på de långa sträckor jag mäter. Ett mäthjul är ganska dyrt, GPS slår mer fel än cykel, uppskatta sträckan kan slå väldigt fel, stega måste man vara duktig på för att det ska bli ganska bra, mäta med bil slår fel på korta sträckor och du kommer inte fram på löpstigar.

Kalibrera cykeldatorn
Att kalibrera cykeldatorn är inga problem. Man ritar ett märke på framdäcket. Pumpa upp hjulen. Sitt på cykeln och kör cykeln längs ett måttband, du ser sedan omkretsen på hjulet i antal centimeter. Det värdet matar du in i cykeldatorn. Testa sedan cykeln på en uppmätt sträcka. OBS att cykla på en idrottsplats är verkligen inte populärt, undvik det. Undvik också att försöka beräkna omkretsen på däcket, att mäta är säkrare.

Info om sidan